Slottets historia (Hörle herrgård) Hörle bruksherrgård från 1746”Hindrich van Lindt, Anna Margareta Lilliecreutz förste man köpte grunden, Pieter Brouwer, andre mannen, byggde huset, Gabriel von Seth, tredje mannen fullbordat 1746” står att läsa på en bevarad kopparplatta. Hörle Bruk bildades 1659, då stångjärnshammare byggdes vid fallet i Hörle av ägaren till Tabergs bruk Justus Baak, Amsterdam.

Först 1746 stod huvudbyggnaden, som den kallas, färdig. Arkitekt är Bengt Wilhelm Carlberg, stadsarkitekt i Göteborg och fortifikationsofficer. Han ritade en helt symmetrisk byggnad med utskjutande mittparti mot norr. Till huvudvåningen för en dubbeltrappa och i markytan finns dörrar till souterrainvåningen (under marknivån), som rymde kök, tjänarrum och förråd. Taket är ett mansardtak efter fransk förlaga. Åren 1994 – 95 insattes nya fönster efter ursprunglig typ. De är symmetriskt insatta runt hela fasaden, 14 st är blindfönster. Byggnaden ligger på kraftiga stenblock och är en tegelbyggnad som putsades i 1700-talsfärger 1995. Mittpartiet, med genomgående pilastrar och tympanonparti med klocka, är i palladiansk stil.

Riksantikvarieämbetet gjorde byggnaden till byggnadsminne samma år. Huvudvåningen med två utskjutande flyglar rymde i centrum Förstuga och Sal. Genomgående enkeldörrar i fil mot söder, för mot öster till Matsalen och vidare till Grevens sovrum och Kabinett. Mot norr ligger Stora gröna gästkammaren och Mademoiselles kammare. Väster om Salen ligger grevinnans fyra rum (Anna Margareta Lilliecreutz fick titeln med tredje maken): Förmak, Sängkammare, Kabinett och Porslinskök i den utskjutande västra flygeln. Mot söder ligger Lilla förmaket och Lilla gröna gästkammaren. Rummen är 3,85 m höga. Endast Förstugan, Salen och Grevinnans sängkammare är restaurerade i ursprungligt skick. Interiören har planerats av överintendenten och arkitekten Carl Hårleman, Stockholm. Kvar är boiserade väggar och bröstpanel. Öppna spisar från byggnadsåret är bevarade och kakelugnar från ca 1815, liksom dubbeldörrar i rumsfilen mot norr.

Värmeledning installerades 1940 – 41, badrum och wc 1938. I rummen finns 19 dörröverstycken bevarade, målade av Johan Pasch, Stockholm. De har motiv som passar rummets karaktär och många är inspirerade av målningar, som köptes till Stockholms slott 1745, av kända franska konstnärer. Alla golv är ursprungliga trägolv i mönster; de flesta i furu och tre rum i ek. Från Förstugan når man källarvåningen med en ektrappa, liksom övre våningens mittparti och vindar. Tre gästrum fanns från början, de två mot norr är idag tre.

Vindarna visar träkonstruktionen och spisarnas rökgångar. Ca 1870 flyttades köket upp i västra flygeln oh en dörr togs upp mot väster i ett fönster. De två paviljongerna var ursprungligen kuskbostäder. Stenläggningen mot söder visar den ursprungliga beläggningen liksom ”planket mot gatan”, som sattes upp 1996. Inkörsporten kröns av järnurnor från tiden. Fastigheten ägs av AB Hörle Bruk och var bostad till 1990.

Idag hyr Galleri Hörle Slott souterrainvåningen. Under 1900-talet har bygdens folk kallat byggnaden Slottet. I källorna talas om Stenhuset, Karaktärsbyggnaden, Corps de Logi och Huvudbyggnaden. I svenskt språkbruk kallas huvudbyggnaden för ett bruk Bruksherrgård, om den har representativ karaktär. 

Källa: Ingrid Böhn-Jullander – ”Hörle herrgård, en bruksmiljö från 1700-talets mitt” (Värnamo 1972)